Jag har fastnat - UTKAST

| Postat i: SannaNilssonLidin, tankar & känslor
2
hittade den här bland utkast
skrivet 29 september
 
Tankarna som går omkring i mitt huvud är "jag har inget liv".
Som att jag går omkring och hoppas på att något magiskt ska hända,
 
Jag är ledsen och fast...
 
Jag gör samma saker nu som jag gjort de senaste 10 åren. Jag spelar fortfarande fiol/altfiol, går i en orkester, rider en gång i veckan, är sjukt dålig i skolan och misslyckas med princip allt. Inget nytt.
 
"Alla andra" skaffar jobb, börjar på utbildningar, hittar nya intressen, skaffar barn- och ett liv, reser, osv. Jag är kvar på gymnasiet EFTER att jag tagit studenten. Ska gå på 4 olika lektioner tillsammans med frisörer som är mellan 1-3 år yngre än mig.
Jag misslyckas med samma saker varje år, hur jag än försöker. Ångesten är där hela tiden, tankar om att gå tillbaka är där varje dag för att "hjälpa mig" genom alla dessa tankar.
Känner mig mer ensam än jag någonsin varit i hela mitt liv, och jag måste gå igenom allt ännu ett år, och den här gången med ingen vid min sida. Okej Sanna, nu överdriver du, men nej, den här gången är jag ensam. Ingen klass eller vänner som går igenom sakerna med mig. Och ja, jag behöver växa upp men det är inte så "bara". Är inte så stor på det här med förändringar, utan gillar när saker är som det alltid har varit.
 
> Jag tänker att jag borde vara på en annan del i mitt liv, och hur omöjligt det än är för mig att vara där jag vill vara, så blir jag bara så arg på mig själv hela tiden just pågrund av att jag inte är där. <
 
Jag har en tendens att jämföra mig med andra, deras utseenden och först nu har jag insett att jag även jämför mitt liv med deras. "Men hon är inte deprimerad varje dag", "hon har ett jobb", "hon har aldrig haft problem i skolan", "och hon är så självsäker med sig själv och det hon gör". Sen när jag vet att jag inte är som någon av dom är det helt plötsligt fel på mig!? (Sen så vet jag ju att det syns inte på utsidan om en person mår dåligt eller inte, men min skalle säger annat)
 
En till grej... Trots att jag vet om att mina vänner är där bara jag hör av mig känns det som att jag är ivägen. Att ingen egentligen vill ha mig där, vill träffa mig, och som att de går vidare i livet men inte jag.
 
Jag kan inte ens se mig själv som värdig längre till något bra.....
 
Med det sagt så kan jag ärligt säga att jag tror inte att jag kommer hålla det här året... Sa samma sak om att jag skulle inte klara av det, att innan modevisningen vara tillbaka med gamla vanor, men här är jag, fortsätter att slå rekordet för var dag som går.
Hittills till Jag har fastnat - UTKAST


Sofia Kihlström

Så himla bra beskrivet! Gud vad jag känner igen mig alltså. Förstår att det måste vara ett helvete, men om det hjälper en minsta smula så är du inte ensam <3


URL: http://sofffiak.blogg.se/
Sofia Kihlström

Så himla bra beskrivet! Gud vad jag känner igen mig alltså. Förstår att det måste vara ett helvete, men om det hjälper en minsta smula så är du inte ensam <3

Svar: fina underbara du <3 <3 <3
Sanna


URL: http://sofffiak.blogg.se/



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar: