Jag ser inte mig själv som viktig

2
 
Det här är hur jag ser på saker. Jag anser inte att jag är viktig. Jag tycker inte att jag har en personlighet som sticker ut, en personlighet som saknas när jag inte är där. Jag har ingen plats i en grupp, utan snarare fyller ut gruppen. Ingen skulle sakna mig om jag var borta, och jag känner mig för det mesta ivägen- vågar därmed inte att ta någon plats. Jag tror att folk kollar på mig på stan/bussen/gatan för att de tycker att jag ser ful/fet ut. Att jag dessutom sen tror att folk inte tycker om mig av någon konstig anledning, att alla har något emot mig.

Ständigt ute efter att göra alla nöjda, att inte besvika någon, och om jag råkar göra fel på något utav dessa saker, så anser jag mig själv som en dålig människa som inte förjtänar något bra.


Detta varierar också såklart kring vem jag umgås med, men trots att jag vet att de vill ha mig där, så känner jag mig inte välkommen, att jag hör inte dit, att jag borde bara gå. (vilket jag har gjort flertal gånger förut, och trott att ingen skulle märka att jag gick)
 
Har haft ett snack om det här främst med Amelia, då hon har försökt få in i min skalle att detta inte är fallet. Att jag ser mig själv som större än vad jag är, och genom detta knappt vågade gå på balen jag trodde att jag skulle se ut som en stor flodhäst bredvid resten av klassen, och därmed tänkte jag först inte gå, och sen försökte jag gömma mig bakom de andra när de tog kort på oss.
 
Senast idag fick jag höra mycket komplimanger om att de älskade det jag hade på mig på balen, att jag såg fin ut i det, mm. Jag har så jäkla svårt att ta emot komplimanger för att jag ännu en gång inte tror på det, då jag inte tycker att jag själv är värd det.
 
Allt sitter i min skalle, och förr eller senare så ska ja komma över detta. Om ni bara kunde förstå hur många grejer jag har gjort i år som jag aldrig trodde att jag skulle klara av att göra, någonsin!

Black out

1
Bilder som media eleverna tog, under första visningen.
 
 

Amelias kollekltion

1
Jag gick ju även för Amelias kollektion.
Under första visningen hann jag varken fixa håret i en fläta, ta bort mitt läppstift, inget gult glitter lim på läpparna, kjolen satt knappt fast- höll på att ramla av mig när jag gick, och jag skrek i panik nere i svarta lådan när jag bytte om i panik då jag höll på springa på scen utan skor, så fick florence hjälpa på dom.
Hörde musiken starta innan jag hann lämna svarta lådan- sprang upp för trappan till scenen och hann just komma upp så att jag var nästa att gå ut (var tredje personen).
Väl på scenen så hade jag aldrig gått med dom skorna på scen, så när vi gick tillbaka på andra varvet gled min fot så jag höll på att ramla.
Första showen var inte den bästa helt enkelt hahah...
Här har vi bilder på endast plagget jag hade på mig som jag blev modell för i sista sekunden. Detta är även min balklänning på måndag!
 
 
I det här plagget överkom jag att gå utan bh, visa magen, visa armarna, visa en del av min rygg, gå i en rätt så transparent kjol som öppnar upp sig överallt när man går så man ser ALLT.
Och det var faktiskt inte ett dugg läskigt efter att ha testat gå under repet!